Den katastrofala Pocahontas 2
Popping på grym nivå
Klippte ihop lite gammalt filmat material som låg och dammade på datorn, på ingen
mindre än Baby Bang!
Ni kanske minns honom från Talang 2007? Well, här har ni honom på Streetstar,
tidigare samma år:
Kolla även in honom i självaste Talang:
mindre än Baby Bang!
Ni kanske minns honom från Talang 2007? Well, här har ni honom på Streetstar,
tidigare samma år:
Kolla även in honom i självaste Talang:
Super Mario BRÅSS
TITTA:
"Ett plus det är att det är ett mycket bra spel" mmm. ^^
Ljussättningen är fenomenalt grotesk och jag älskar hur hon kollar ner
i manuset mellan varje mening.
Det finns heller inga ord för hur fantastisk hennes tröja är.
Luftballonger och Halo-utomjordingar
En märklig dröm. Varsågoda:
Jag och mina vänner Elinor och Zackarias, samt Zackarias vän Simon - men ja, även min vän - befinner oss i en by på en klippig ö. Audition till Sundsta-Älvkullegymnasiets spex 09 ska hållas i en byggnad och vi är där. I ett rum, som liknar ett bibliotek, sitter Bella och Cornelia, som är jury.
Den som ska söka audition är ingen mindre än Rolf Skoglung, Gösta, farsan i Vi hade i alla fall tur med vädret. Han ska söka till vår skolas spex 09. Wierd!
Han börjar, och han överdriver sin heshet otroligt mycket och han gör en hemskt dålig audition. När han är på väg ut säger Cornelia: "Alltså, ska vi säga nej direkt eller? Vi vill väl inte ha med honom? Eller.. nej?". Jag tyckte det var taskigt sagt men som tur hade han redan gått ut ur rummet.
På samma ö, fast nu vid vattnet, på klippor, sitter jag. Mina båda föräldrar är en bit bort. Plötligt får jag syn på massa vinröda luftballonger i luften. Jag räknar till 13, men sen blir de fler. 20 stycken kanske. Och de börjar flyga jättenära marken och vattnet. Korgarna är kanske 10 meter långa, och ovala. I den står det bord och stolar av korg. Jag hämtar min kamera och tar några dåliga bilder på ballongerna. I samma stund, ser jag i kameran, har en Halo-gubbe kommit upp ur vattnet, och tittar på mig. Jag knäpper massa kort men blir rädd när han flyger mot mig och sätter sig bredvid. Men i samma stund förvandlas han till en kille i min ålder, klädd i blåa badbyxor.
Han berättar för mig om Rolf Skoglund, att han brukar vara här varje år, vid den här tiden, och vara otrogen mot sin fru med deras utomjordiska kvinnor. Jag tycker det är jätteäckligt. Vi pratar en stund och får sen sällskap av utomjordningens vän. Batterierna på min kamera tar slut, men vi har det trevligt. End of story!
Jag och mina vänner Elinor och Zackarias, samt Zackarias vän Simon - men ja, även min vän - befinner oss i en by på en klippig ö. Audition till Sundsta-Älvkullegymnasiets spex 09 ska hållas i en byggnad och vi är där. I ett rum, som liknar ett bibliotek, sitter Bella och Cornelia, som är jury.
Den som ska söka audition är ingen mindre än Rolf Skoglung, Gösta, farsan i Vi hade i alla fall tur med vädret. Han ska söka till vår skolas spex 09. Wierd!
Han börjar, och han överdriver sin heshet otroligt mycket och han gör en hemskt dålig audition. När han är på väg ut säger Cornelia: "Alltså, ska vi säga nej direkt eller? Vi vill väl inte ha med honom? Eller.. nej?". Jag tyckte det var taskigt sagt men som tur hade han redan gått ut ur rummet.
På samma ö, fast nu vid vattnet, på klippor, sitter jag. Mina båda föräldrar är en bit bort. Plötligt får jag syn på massa vinröda luftballonger i luften. Jag räknar till 13, men sen blir de fler. 20 stycken kanske. Och de börjar flyga jättenära marken och vattnet. Korgarna är kanske 10 meter långa, och ovala. I den står det bord och stolar av korg. Jag hämtar min kamera och tar några dåliga bilder på ballongerna. I samma stund, ser jag i kameran, har en Halo-gubbe kommit upp ur vattnet, och tittar på mig. Jag knäpper massa kort men blir rädd när han flyger mot mig och sätter sig bredvid. Men i samma stund förvandlas han till en kille i min ålder, klädd i blåa badbyxor.
Han berättar för mig om Rolf Skoglund, att han brukar vara här varje år, vid den här tiden, och vara otrogen mot sin fru med deras utomjordiska kvinnor. Jag tycker det är jätteäckligt. Vi pratar en stund och får sen sällskap av utomjordningens vän. Batterierna på min kamera tar slut, men vi har det trevligt. End of story!
